Barnråd

Barnråd 180320

Pedagog: Nu har vi Barnråd. Vad är ett Barnråd? Varför har vi Barnråd?

Barn: Därför att barnen ska kunna lyssna på fröknarna

Pedagog: Egentligen är det tvärtom.

Barn: Det borde annars hetat frökenråd. Därför att barnen ska kunna… lära sig… för att vuxna ska kunna lyssna på barnen.

Pedagog: Det är därför vi har Barnråd, för att vi vuxna ska kunna lyssna på barnen. Vi behöver hjälp med vad vi ska lyssna på.

Pedagog: Vad tycker ni är viktigt att vuxna ska lyssna på hos barnen?

Barn: De ska lyssna på när barnen ska säga en sak. Ni kan lyssna på… om några barn vill gå ut kan fröknarna lyssna på det.

Pedagog: Då kan barnen säga vi vill gå ut en stund och då kan vuxna gå ut med dem.

Barn: Vuxna ska lyssna på när barnen vill göra någonting.

 

(Barnens namnlappar ligger på golvet.)

Pedagog: Idag ute så lekte ni jättebra. Men det har varit några dagar när ni leker där man retas. Då använder ni inte de här namnen utan då använder ni andra namn som fegis, tjockis etc…

Pedagog: Ni gillar ert namn… Du tycker om ditt namn… (frågar varje barn en och en), då vill ni bara bli kallade för ert namn och ingenting annat.

Då är det viktigt… alla har vi fått ett namn. Det här är en del av era identiteter. Det är vem man är. Jag heter Christian och kallas för Chrille. Jag kanske har en rund mage men det trivs jag med. Jag vill bli kallad för Chrille och inte för tjockis, då blir jag ledsen.

Om alla leker, vilken känsla har man i kroppen då?

Barnen: Glad!

Pedagogen: Vad händer i kroppen när man känner sig glad? Då stärks identiteten i kroppen när man känner sig glad. Om man blir kallad för något man inte vill…vilken känsla får man i kroppen?

Barnen: Ledsen!

 

Vi gör experimentet med två äpplen.

Pedagog: Kalle (ena äpplet) blir alltid kallad för Kalle. Han får alltid vara med

Pelle (det andra äpplet) som blir kallad för Pelle-plutt, sur-Pelle. Han får inte vara med.

Har ni hört talas om själen? Om man blir kallad för tjockis, fegis, dumskalle då blir det märken i själen, inuti kroppen.

Om Pelle blir kallad för elaka ord, tror ni att han mår bra dagen efter?

Barnen: Nej!

Pedagog: Det fastnar i själen och man är ledsen dagen efter och kanske resten av livet.

Varför jag tar upp det här är för att jag hör att ni glömmer ibland o kallar varandra för taskiga ord. Därför tar jag upp det idag.

Tror ni att Pelle som blivit retad och kallad för tjockis, är han glad då i själen?

Barnen: Nej!

Ni är jätteschyssta kompisar men ni glömmer bara bort det ibland.

Igår hörde jag att några barn retas och de som blev retade kom fram till oss vuxna och berättade det. Idag såg jag att ni lekte alla tillsammans vilket är jättebra.

Barnen får ta sitt namn och en kompis namn som man inte brukar leka med och bestämma tillsammans vad de ska leka. Exempel spela Uno, rita etc.

Ett barn börjar skratta när det bildas ett nytt lek-par.

Pedagogen: Stopp! Varför skrattar du? Kompisarna kan tro att du skrattar åt den när hon/han ska välja ett namn och någon kan bli ledsen. Ni måste tänka på hur och när ni skrattar. Kompisar kan bli ledsna.

Varje barn får säga ett taskigt ord till Pelle.

Fegis,

Tjockis

Hej bajs… etc

Varje barn får säga något snällt till Kalle.

Snäll

Söt gullig, du är fin,

Du är min kompis, älskar dig,

Hej kompis

Hej snällis du får vara med och leka

Hej bästis

Hej Kalle

Hej vill du komma hem till mig och leka

Du få komma till mig och leka

Vi ser ingen skillnad på Kalle och Pelle förutom på deras munnar (ritat ansikten på äpplena). De får stå här så ska vi se lite senare idag om deras insida ser likadana ut efter era ord som ni sagt till Pelle och Kalle.

Ca tre timmar senare delar vi på äpplena och barnen får se hur de ser ut på insidan efter att Kalle bara fått snälla ord och Pelle bara fått taskiga ord.

”Pelle har fått bulor på själen”

 

 

 

 

Barnråd

Barnråd 180130

Pedagogen berättar kort om vad ett samhälle är. Från Stenåldern till idag. Att i ett samhälle behövs det regler för att alla ska kunna samarbeta.

Pedagogen: “Ni har börjat med en lek när ni jagar varandra. Turas ni om att jaga? Finns det regler i er lek?”

Barnen: “Ja, man får inte slåss, inte puttas, inte krocka, inte sparkas, inte fånga för hårt.”

Pedagogen: “Vad händer om någon säger stopp?”

Barnen: “Man ska sluta då.”

Pedagogen: “Gör ni det då?”

Barnen: “Neeej!” “Vi hörde inte”

Pedagogen: “Det här är jätteviktigt. När någon säger stopp så måste man sluta.” Kommer ni ihåg vad samhälle betyder?”

Barnen: “Ja!”

Pedagogen: “Idag finns det alldeles för många människor i vårt samhälle som inte lyssnar när någon säger stopp. Vi måste börja redan i förskolan att lyssna på när någon säger stopp och respektera det.”

Barn: “En gång sa jag att jag hade ont i kroppen och då fångade kompisen mig försiktigt.”

Pedagogen: Vad bra, då lyssnade kompisen på dig.”

“Jag tycker att det är en bra lek som ni leker men man måste ha regler.”

“Vad skulle hända om ni inte hade regler?”

Barnen: “Vi skulle krocka in i varandra.”

Pedagogen: “Vilken känsla skulle man få då?”

Barnen: “Bli ledsen” “Bli arg”

Pedagogen: “Vad handlade det här Barnrådet om idag?”

Barnen: “Regler” “Stopp”

Pedagogen: “Vad skulle man gör om någon sa stopp?”

Barnen: Lyssna!”

Pedagogen: “Och mer?”

Barnen: “Sluta!”

Pedagogen: Exakt! Det är jätteviktigt att sluta när någon säger stopp. Kommer ni ihåg det?”

Barnen: “Ja!”

Barnen: “Det här var kul!” “Jag tycker om när du pratar”

 

Pedagogen: “Vilka regler gäller när vi är inne och leker?”

Barnen: “Tysta och lugna lekar!”

Barnråd 171221

Barnråd 171221

Pedagogen: Vad är Barnråd?

Ingen svarar eller gissar.

Pedagogen: Det är demokrati. (Barnen upprepar ordet). Det betyder att man får vara med och bestämma.

Barnen: “vuxna får vara med och bestämma med barnen”

“Barnen får lyssna på fröknarna och fröknarna lyssnar på barnen”

 

Pedagogen: Vad har ni lärt er på höstterminen?

Barnen:

“lugna lekar”

“vara på Tippenhallen”

“lärt oss matematik och sånt”

“vara bra vänner”

“tysta minuter i matsalen”

“att inte bråka”

“att äta upp all maten”

Pedagogen: Varför ska man äta upp maten?

Barnen:

“man får mycket mer energi”

“orka springa och göra saker”

Pedagogen: Dels att inte slösa på maten, man är klimatsmart.

Barnet: “ det var det jag menade. Att de inte behöver laga mer mat.”

Pedagogen: Vad har ni lärt er mer?

Barnen:

“ att inte puttas och bråka med bilar.”

“att hoppa hopprep för första gången”

“lyssna (på saga) och rita efter”

“skriva och läsa. Vet ni varför jag kan skriva? För att jag ljudar.”

 

Vi upprepar tillsammans med barnen vad de tagit upp att de lärt sig och de får berätta vad de tycker om de olika sakerna. De fick sätta betyg mellan 1-5 där fem är roligt och ett är inte roligt. Var det något barn som tyckte att något vi arbetat med är tråkigt så frågade vi om vi kunde göra det annorlunda så det blir roligt för dem också.

Barnråd – Sjöstjärnan

Barnråd Sjöstjärnan 9/11/17

Startar med att hälsa på varandra och går snabbt igenom dagen, det är den 9 november år 2017.


Vi pratar sedan återigen om Lucia.
De som är de äldsta barnen på förskolan kommer även att få chansen att vara med på skolans Luciatåg. Sedan berättar en pedagog att det endast kommer behövas tomtenissar och pepparkakor på det Luciatåget. Barnen får då frågan om de vill vara med.
P – “Vill ni vara med i det?”
B – “Jaaaaaa!” (i kör)
Handuppräckning om vem som vill vara vad. Pepparkakor: 6 st barn. Tomtenissar: 8 st barn.
Demostrerar/visar hur det kommer att gå till under skolans Luciatåg. När vi alla är inne och framme vid scenen kommer vi att sjunga en låt.

P -”Har ni någon idé på en julsång som vi kan sjunga?”  
B – “Tänd ett ljus.”
B – “Jingle Bells.”
B – “Twinkle Twinkle.”
P – ”Tomten jag vill ha en riktig jul.”
Vi bestämmer sedan att vi ska tänka lite på vårt låtval och bestämma oss lite senare!

Barnråd 170825

Pedagogen som håller i Barnrådet berättar för barngruppen om syftet med att barnen har Barnråd. Hur det går till, varför och att genom rådet kan vi möta upp förbättringsområden på förskolan genom deras delaktighet. Även att det är en förberedelse till skolan då de kommer ha skolråd.

Pedagogen: Varför är det viktigt att vara med och bestämma?

Barnen: ”Annars blir det orättvist om bara ni fröknar får bestämma.”

”Om bara fröknarna får bestämma då vet inte ni vad vi t.ex. vad vi vill äta, å då slänger vi maten och ni blir arga för att vi vill slänga och inte tycker om. Om vi slänger mycket mat då blir det inte bra för miljön.”

Pedagogen: ”Det var ett bra exempel. Om vi har Barnråd så kan ni vara med och bestämma om olika saker på förskolan.”

Pedagogen berättar för barnen att vi tillsammans ska göra en undersökning på skolgården. Vilka platser man känner sig trygg och glad på och vilka platser man känner sig ledsen på. De kommer få använda sig av Glada apelsiner och sura citroner som konkreta material att lägga ut på de olika platserna.

Pedagogen: ”Vilka ställen och platser finns det på förskolegården där ni är och leker?”

Barnen:

Borgen

Stora rutschkanan

Sandlådan

Berget

Skogen

Gungorna

Kojan

Trädgungorna

Lilla gården

Inne-gården

Gräsmattan

Pedagogen fortsätter att berätta att alla fyra pedagoger kommer följa med de olika grupperna när de ska lägga ut glada apelsiner och sura citroner på alla områden som de nämnt. Efter en gemensam utvärdering kan vi tillsammans göra gården bättre efter deras önskan.